Kajans

Vanlig indisk Palak Paneer är en rätt som vi gör då och då här hemma. Indisk mat över huvud taget lagas det frekvent i vårt hushåll. Inte bara för att det är enormt gott utan också för att det indiska köket erbjuder så många olika vegetariska rätter.

Jag kom över en variant på Palak Paneer (färskost i spenat) som enligt rubriken skulle vara burmesisk. Jag tvivlar. Det är halloumi i den så jag tror att det är en europeisk förvrängning av den gamla klassikern. Spela roll, jag gillar både spenat och halloumi så jag provade och här kommer receptet på en smarrig middag!

Ca 4 portioner

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 röda chilifrukter
5 cm ingefära
4 dl grädde (eller 2 dl grädde + 2 dl mjölk)
2 msk senapsfrö
500 g halloumiost
750 g spenat
en skvätt mjölk
1 msk vinäger
1 msk råsocker
1 msk gurkmeja
salt
svartpeppar
1 msk smör
olivolja

1. Skär halloumi i tärningar. Stek dem till de har fått fin yta. Lägg åt sidan.
2. Hacka lök, vitlök, chili och ingefära och stek i smör och olivolja. Lägg åt sidan.
3. Skölj spenaten och förväll i stekpanna med olivolja.
4. Tillsätt grädde (+ mjölk) och senapsfrö. Låt koka ihop.
5. Tillsätt lökblandningen till spenaten. Låt koka ihop.
6. Tillsätt osttärningarna. Bland runt.
7. Smaka av med vinäger, råsocker och gurkmeja.
8. Häll i lite mjölk och låt grytan sjuda lite.
9. Servera med basmatiris.

Förtiochetthalvt

Nej, jag har verkligen inte haft tid med bloggen. Jag har varit upptagen dygnet runt och det händer hur mycket som helst just nu. Men så plötsligt, idag, blev jag utslängd ur min älskade, nya, härliga, rymliga, underbara verkstad så då tänkte jag passa på att meddela mig.

Jag blev dock utslängd för att jag själv bett om det. Kan man säga. Idag kom värmen. Och kylan samtidigt faktiskt. Det blev nio minusgrader ute och mitt lilla, elslukande, provisoriska värmeelement fick stånka på rätt rejält. Men Willys El & Kyl från Kumla installerar en energisnål och lättmanövrerad luftvärmepump och är klar inom ett par timmar. Nu fattas mig intet! Nu har jag en fullfjädrad verkstad som är så genomtänkt och ändamålsenligt uppbyggd att jag får knottror när jag tänker på det.

Pågående installation!

Novemberkaktusen är punktlig

I helgen lade vi dessutom in ett extra lager isolering på vinden. Alltså vinden i det nya huset. Tilläggsisolera är ju annars sådant man brukar göra efter en längre tid men vi tänkte lägga golv där uppe och utnyttja utrymmet för förvaring så vi gjorde saker och ting i rätt ordning för en gångs skull. Alltså, isolering på lördagen, golv på söndagen.

Men ingendera av dessa två verksamheter låter sig göras i en handvändning. Det var nog därför jag blev inkallad. Det innebär jävligt trånga och mörka utrymmen samtidigt som man måste balansera på takstolarna. Egentligen inget jobb för en osmidig gammal orienterare. Det innebär dessutom att jag måste klättra på stege och det är verkligen något jag avskyr och undviker så ofta jag kan. För den forne kampsportaren är det något enklare men han har å andra sidan sina trilskande knän. Med gemensamma krafter, och utan att trampa genom taket, fick vi isolering och golv på plats. Lovely!

Tomten på loftet

 

Spillvirke bildar annorlunda vedstaplar

I övrigt har jag drejat. Drejat, drejat och drejat. Det är så ljuvligt att sitta där ute. Allt funkar och det finns ytor för avlastning, rinnande varmt vatten och massor av hyllor för förvaring. Det går som en dans! Det är ganska exakt ett år sedan vi startade bygget och nu är vi i princip färdiga. Det är bara garagedelen/Gizmos del/stora verkstaden som återstår. Men det är inte mycket kvar att göra på den där delen som inte har något självklart namn. Än.

Vår dead line är 11 december. Då blir det invigning. Först enligt den traditionella modellen med salta pinnar och cider och lite senare på eftermiddagen övergår vi till glöggen. Klockan 02.00 har jag dock planerat att ligga i min säng eftersom invigningen fortsätter även den 12 och 13 december och det vore ju oklokt att stå där med mörka ringar under ögonen när man presenterar sig för första gången.

Men det har hänt mer, uj ja.

Vad sägs om en stockholmsweekend i sällskap med vännen M? Jag såg terracottaarmén i de underjordiska gångarna på Skeppsholmen, åt delikata tapas på Sardin och sjöng tysk allsång på oktoberfesten på Lövet. Sen fick jag se en angenäm utställning på Stockholm Konsthall i Frihamnen och äta överraskande god tempura på Kungshallen. Kan inte bli bättre.

Vad sägs om Jonas Gardell och hans Trafikplats Glädjen? Mamma bjöd och jag tackade ja och det är jag glad för.

Vad sägs om släktfejd i krocket i oktober? Jag har aldrig sett någon spela krocket i oktober men jag kan meddela att det går visst. Hur bra som helst. Det går till och med att vinna trots att man ligger till synes hjälplöst sist genom hela första halvan av matchen.

Släkten anno 2010 (förutom amerikanen förstås...)

 

Släkten anno 1989...

Jag gläds åt att Fröjd Hantverk har fått in en presentation av mig (se under Produkter och Keramik) lika mycket som jag sörjer att Alma Löv Museum har lagt ner.

Jag gläds åt att vi ska se Dag Vag på lördag! Pappa bjuder och följer med. Jag gläds dock inte lika mycket åt att jag kanske har missbrukat min chans att etablera en god relation med Butik Unik. Eller också är det helt lugnt. Min leverans har nämligen dragit ut på tiden. Väldigt mycket. Det återstår att se om hon fortfarande vill ha mig. Hoppas. Jag jobbar hårt på att bli klar. Så klart. Det har liksom varit lite annat att göra också.

Jag klurar på nästa års tema. Ljuv är mödans lön börjar spela ut sin roll men jag hoppas att 2010 års tema har permanent bosatt sig i min själ. Att det inte bara var ett gästspel menar jag. Vissa teman är menade att bli nya goda vanor. Vissa andra är av mer temporär karaktär. Jag har funderingar i båda riktningar inför 2011 men detta måste jag naturligtvis diskutera med min medlöpare i Finnboda.

Och morfar lyckades fylla även 96. Jag trodde att han skulle få svårt att fylla 95. Han verkar ha ett vansinnigt starkt hjärta. Vi firade så gott det nu går att fira en så gammal människa men vi var alla överens om att det blev så bra det kunde bli. Även om han trodde att vi hade åkt från Amerikat hela bunten. Hans USA-hang-up verkar ha kommit för att stanna.

USA-vän på hem

Nehej, ingen rast ingen ro. Luftvärmepumpen är färdiginstallerad och jag känner att plikten kallar. Eller vaddå plikt? Just nu vill jag bara vara där ute. Så det så!

Rostade rotsaker är ju ingen nyhet, det har de flesta ätit, men det är nästan alltid något som alla uppskattar. Blandningen av rotsaker är inte så noga. Jag tycker dock att potatis, palsternacka, morot och lök måste vara med. Sen kan man lägga till vad man vill. Paprika, som egentligen inte är någon rotsak, är till exempel smarrigt ihop med resten. Rödbeta, rotselleri och sötpotatis är inte heller så dumt.

Tvätta och dela allt i ungefär lika tjocka bitar. Skala endast i nödfall. Skalet är både gott, näringsrikt och gör så att inget fastnar i botten. Rosta i en långpanna i ungefär 200 grader i ugnen, vänd runt med en slev då och då och allt är färdigt när provstickan går lätt genom de grövsta bitarna.

Det jag har upptäckt är att det blir riktigt bra att eftermarinera rätten istället för att skicka i alla kryddor från början. Det funkar i och för sig också men det kan vara kul med lite variation.

Förr blandade jag rotsakerna med olja, vitlök, örter, ganska mycket salt och så lite kryddor efter humör men sist blev det bara lite neutral olja och en matsked salt. Resten hällde jag över direkt när rätten kom ur ugnen.

Jag gjorde en lag på:

2 msk olivolja
1 msk vatten
1 msk vit balsamvinäger
3 tsk flytande honung
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk grovhackade valnötter

som jag vände runt de varma rotsakerna i. Vilken hit!

För ett år sedan togs första spadtaget i det som skulle komma att bli Getingedalen krukmakeri & hantverk. Nu står byggnaden färdig och det vill vi förstås fira! När lördagens invigning är avslutad kommer vi att värma glöggen och brassa lite enkelt käk. Barhäng medelst medhavd dryck. Julmusik i baktakt. Väl mött i det svarta huset i Getingedalen!

Jajamensan. Ytterligare ett snabbt fixat fikabröd. Muffins är en bra form när man ska ha med sig matsäck. Och ännu enklare blir det med en pappersform. Helst en sån där amerikansk som är lite större. Fast om man har en muffinsplåt och ska äta hemma så kan man skippa pappret. Det här receptet ger stora fluffiga muffins!


Ca 12 st

125 g rumsvarmt smör
2,5 dl socker
2 ägg
1 dl mjölk
5 dl mjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
0,5 tsk salt
2,5 dl bär

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Rör samman fett och socker tills det blir fluffigt.
3. Vispa i ägg och mjölk. Elvisp är enklast.
4. Blanda samman de torra ingredienserna och rör försiktigt ner dem i äggblandningen.
5. Rulla bären i en aning mjöl och vänd ner dem i smeten.
6. Smörj i muffinsplåt eller placera ut muffinsformar på en plåt (i en muffinsplåt blir det stabilt och bra).
7. Häll smeten i formarna. Grädda i 20-25 minuter.
8. Om du har hällt direkt i muffinsplåten - låt kakorna svalna en stund innan du tar dem ur formen.

Den är så god! En bra förrätt med thailändsk touch. Från min vegetariska thailändska kokbok. Mangon kan gärna vara lite omogen men det funkar även om den är mogen. Övermogen är dock inte att rekommendera. Mängden vitlök och chili är förstås en smakfråga.


300 g mango (ungefär en mangofrukt)
4 vitlöksklyftor
2 schalottenlökar (eller en halv rödlök)
2-4 röda eller gröna chilifrukter
1 näve haricot verts
3 msk vegetarisk fisksås (om du inte kan hitta det i affären finns ett enkelt recept nedan)
2-3 msk limejuice
1-2 tsk socker
6 körsbärstomater
25 salta jordnötter


Istället för vegetarisk fisksås:

1 msk kapris
1 dl soja (helst ekologisk tamarisoja)

Mortla eller finhacka kaprisen. Blanda med sojan. Det som inte går åt nu klarar sig ett par veckor i kylskåpet.


Sallad:

• Skala mangon och skär köttet i fina strimlor.
• Hacka vitlök och schalottenlök. Skär chili i strimlor. Skär bönorna i ca 2 cm långa bitar.
• Skär tomaterna i klyftor. Hacka jordnötterna.
• Blanda allt till en sallad med fisksås, socker och limejuice.
• Salladen mår bra av att stå till sig en stund men inte längre än en timma!

I jakten på receptet på den bästa kladdkakan tror jag mig ha hittat vad jag har sökt. Det är klart att smaken och konsistensen är de absolut viktigaste kriterierna för min bedömning men tidsaspekten har också betydelse. Så även ingredienserna. Det ska helst vara saker som man har hemma och inga specialgrejer som krånglar till det. Utrustningsdetaljen är också en avgörande faktor. Hur mycket disk blir det? Krävs det maskiner? Räcker det med en klassiskt springform i en vanligt förekommande storlek som redan finns i mitt skåp?

Till denna ultimata kladdkaka krävs minimalt med prylar, endast basingredienser och den går snabbt. Skitsnabbt. Dessutom smakar den gudomligt och konsistensen är syndigt kladdig...

150 g smält smör
3 dl socker
1 dl kakao
2 tsk vaniljsocker
2 ägg
2 dl mjöl
ströbröd

1. Sätt ugnen på 175 grader om du har varmluft. 200 grader vid vanlig ugn.
2. Smält smöret i en ganska stor kastrull och låt det svalna av. Det behöver dock inte bli kallt.
3. Blanda i socker, kakao och vaniljsocker direkt i kastrullen. Rör med slev, vispa inte.
4. Knäck i äggen, ett i taget.
5. Avsluta med mjölet.
6. Smöra och bröa en springform. Häll i smeten.
7. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 10-20 minuter beroende på hur kladdig man vill ha den.
8. Låt svalna, ät och njut.