Kajans

Kajan blickar framåt

Jobba är överskattat. Eller som orienterarvännen E uttrycker det; Livet går ut på att vara borta mycket från jobbet men få det att se ut som om man är borta lite. Vi tog ledigt i fredags. Vi hade ju köpt en bil i Örnsköldsvik som vi var tvungna att åka och hämta. Det kan tyckas osmart att köpa en bil så långt bortifrån men vi gör oss gärna ärenden till Örnsköldsvik så ofta vi kan. Vi letar ständigt efter nya anledningar att resa dit och helgens besök gav oss vatten på vår kvarn; Örnsköldsvik är schysst. Det fanns dock ett litet smolk i bägaren men det var inte Örnsköldsviks fel. Det var SJs.

Eftersom vi var säkra på att vi ville ha bilen så tog vi tåget upp. För att få ut så mycket som möjligt av vistelsen och semesterdagen så valde vi att åka i svinottan. Man kan sova på tåget. Klockan 03.00 steg vi upp och 04.45 snubblande vi in på Örebro Centralstation för att konstatera att vårt tåg var inställt och ersatt med buss. Helt okej tyckte vi, fast tåg är ju bekvämare förstås.

Leå är packad

Tillsammans med ett tiotal resenärer väntade vi på den annonserade bussen. Förgäves. På vår biljett fanns ett telefonnummer som vi ringde men det fanns ingen som kunde svara förrän klockan 06.00. Eftersom vi varken skulle på anställningsintervju eller med flyget så kunde vi hålla oss ganska coola jämfört med de tio medresenärerna. Visserligen skulle vi missa våra anslutningar i Stockholm, Hudiksvall, Sundsvall och Härnösand men vi satt inte i sjön. Och det var närmelsevis inte så kallt som vid Kungsörsincidenten.

Vid 06.20 rullar dagens första tåg in på stationen. Det går till Stockholm så vi tar det. Konduktören löser vårt problem. Om allt går som det ska kommer vi att hinna med X2000 till Hudiksvall och till och med vara framme i Örnsköldsvik den ordinarie tiden, 14.20. Härligt!

Kajan och Leå undrar när vi är framme

Fast i Södertälje stannar tåget och vi missar X2000 med fem minuter.

Vi blir ombedda att kontakta kundtjänst på Stockholms Central. Naturligtvis får vi hjälp men det finns inget tåg som kan köra oss förrän om ett par timmar och vi kommer att vara framme fyra timmar försenade. Gilla läget. Som kompensation får vi åka första klass och äta för 300 kronor. Kupongerna gäller på alla restauranger här inne säger kundtjänstekvinnan.

Då vi hade stigit upp mitt i natten så kändes det lagom att äta trots att klockan bara var nio på morgonen. Det var bara det att ingenting var öppet än. Vi gick ut och solade. Stockholm bjöd på en vacker vårmorgon. Sen öppnade Lush och vi gick in och luktade oss mätta.

Leå och Gizmo tar en tupplur i Stockholm

Vi tittade noga på våra kuponger. Gäller på samtliga SJ-restauranger. Det borde betyda att vi kan använda dem i restaurangvagnen. Mycket riktigt. Men några charmiga restaurangvagnar existerar inte längre. Nu finns det på sin höjd en bistro där allting är inplastat och maten får man värma själv i en microvågsugn. Vi åt godis för pengarna.

Sundsvall. Nu är det bara sexton mil kvar, säger jag till G samtidigt som jag tittar på biljetten. Det är något som inte stämmer. Bussresan mellan Sundsvall och Örnsköldsvik ska ta tre timmar och femton minuter. Vi kontaktar kundtjänst. Jodå, vi har lyckats få biljett till sightseeingturen via Kramfors. Och nejdå, det finns inget annat alternativ. Vi går och dricker bira.

Kajan och Leå dricker bira i Sundsvall

Det var ju inte så länge sedan vi var i Sundsvall. Det kändes som ett mycket kärt återbesök och vi hittade lättvindigt till ett av stadens trevligare etablissemang. Där kopplar vi av en stund i väntan på kustbussen.

Tack och lov är resan vacker och intressant. Sverige visar upp sig från sin finaste sida och det känns riktigt bra att slippa åka E4:n för en gångs skull. Klockan 18.20 når vi äntligen vår slutdestination och Leå har äntligen kommit hem till matte. Ljuv är mödans lön.

Leås matte

Förutom det lyckade bilköpet får vi ånyo uppleva en fantastisk helg i sällskap med Örnsköldsviks finest. Bättre är svårt att finna. Förutom de sedvanliga Mauro & Pluraartade kulinariska, musikaliska och språkliga presentationerna så bjöds det, för ovanlighetens skull, även på intressanta utflyktsmål med nya spännande bekantskaper. Och en och annan schysst sallad.

Det var för tidigt att åka hem redan på söndagen. Men verkligheten väntade oss i Getingedalen. Sent omsider, med hockey och John Holm i högtalarna, kör vi de 60 milen hem. På rekordtid. I nya bilen.

Tack och lov har vi två inplanerade träffar med Ö-viks finest innan sommaren är slut. Vi missar inte gärna stugsistan i Paddal, inklusive det obligatoriska doppet i Bäckfjärden, och de vill absolut närvara vid årets happening i Getingedalen den 10 juli; The Burning Goat Festival.

Schysst.

Ljudligt från Malawi

 

Kärlek

 

Örnsköldsviks trevligaste

 

Örebros effektivaste?

Springa, snickra och se film. På så sätt tar jag mig igenom fyra lediga dagar. Eller till och med fem. Imorgon stundar min lediga måndag.

Veckan som gick var smidig. De tre arbetsdagarna decimerades till två varav den ena utmärkte sig i form av en knappt kännbar studiedag. Under helgen som föregick smidiga veckan var jag med på en skitmarknad. Vårmarknad i Frötorp - pyttsan. Det var skitkallt och folktomt. Tror jag det. Jag hade själv inte åkt på någon vårmarknad under de omständigheterna. Höstmarknaden i Frötorp var desto mer välbesökt men jag sålde dåligt. Fel sorts besökare. Frågan är jag jag kommer att hoppa på detta jippo någon mer gång. Enda anledningen skulle i så fall vara att visa upp mig. Hej, jag finns på bygden.

Ingen köpte mina röda fat...

 

Ingen köpte mina vita fat...

 

Ingen köpte någon örtsticka...

(Vem fan tänker på vårsådd när det är iskallt ute?)

 

...och ingen köpte någon daggkåpa.

På byggfronten mycket nytt. Ångspärren kom på plats. Gigantiska plastsjok som skulle spännas och häftas fast på undersidan av takstolarna. Ett ganska bökigt jobb men ljuv är mödans lön. We made it. Därefter har 240 meter glespanel skruvats fast utanpå ovan nämnda ångspärr. Jag trodde nacken skulle må sämre efter åtta timmars skruvande i taket men det kändes mest i armarna.

Ångspärr på plats

Glespanelen skruvar man dit för att ha något att fästa gipsskivorna i. Det slutliga innertaket. Vi har hittat små gipsskivor, 120 x 60 cm, som inte blir alltför bökiga att hantera. Det är visserligen många som ska upp, närmare bestämt 96 stycken, men jag tror ändå att det är en vinnare med den lilla storleken. Om det nu hade varit någon slags tävling.

Glespanel (det här börjar likna Getingedalens byggskola...)

Apropå tävling. Jag har tävlat lördag och söndag. Fast för min del handlar det bara om en roligare form av motion. Tävlingsmomentet berör mig föga. För motionera bör man. Det har jag läst nånstans. Genom att anmäla mig till lite tävlingar då och då så vet jag att motionerandet blir av och att det blir i en roligare form än jogging och sundare än spinning.

Det regnade vid båda tillfällena. Det ska tydligen göra det i orienteringsammanhang, det är så många föreställer sig min sport. Inte bara höga berg och snårig skog utan även gegga, regn och kyla. Den här gången kunde jag pricka av allt på listan. Min kropp fick sig två rejäla omgångar men jag duschade hemma. Nån måtta får det vara på friluftslivet.

Det verkar onekligen som om våren har stannat av men jag är optimist. Jag tar det som ett tecken. Den som väntar på något gott...

Primulan visar sig den sega våren till trots.

Mina föräldrar kommer hem från syrran och USA på tisdag. Den på grund av askan framskjutna avresan kommer kanske att följas av en lika uppskjuten hemresa. För nu pratas det aska igen. Fast bara över norra Storbritannien. Än så länge. Vad ska mormor säga då? Hennes heliga födelsedag den 19 maj kommer kanske inte att firas med samma pompa, ståt och märkvärdiga krumbukter som den brukar? Hon fyller inte jämnt på något sätt men 94 är i och för sig en ansenlig ålder. För varje gång man får fira en födelsedag över 90 bör man kanske lyfta på hatten lite extra? Och inte ser hon ut att vara på fallrepet heller. Hon blir nog 100. Och morfar blir 96 senare i år så jag hoppas att jag har fått deras gener. För jag har väldigt många projekt som jag hade tänkt att hinna med innan döden.

Vi har gemensamt författat det pretentiösa och personliga brevet som skulle bifogas Gs ansökan till lokförarutbildningen. Nu väntar vi spänt på responsen från järnvägsknuten Hallsberg...

Från bussig chaufför till tuff lokförare?

Kajan konstaterar att...

• hennes hund har fått tokspel och har rivit sönder sin säng.

Galen? Skendräktig? Altzheimers?

 

• hennes knän är återställda. Ljuv är mödans lön!

• garaget växer men det är bara om man snabbspelar filmen som man ser utvecklingen.

Lockläkten på plats

 

• hon sprang sitt sista tiomila i lördags. Det gick bra men nu får det vara nog.

• hon kommer att leverera i tid till Fröjd Hantverk.

Nygräddat

 

• hennes föräldrar kom iväg till USA till slut och att de verkar ha det väldigt bra hos syrran.

• Volvon är för rostig för att vi ska orka laga den. Den gick som förväntat inte genom besiktningen.

Sista bilden på den grå?

 

• vi förmodligen gjorde ett klipp när vi köpte familjen Fs ljusblå Volvo 745 för 10000 kronor.

• det bara är tre arbetsdagar nästa vecka. För oss båda.

• hon har tagit ledigt för att åka tåg till Örnsköldsvik den 21 maj men att hemresan två dagar senare sker i ovan nämnda ljusblå Volvo.

• det är fantastiskt trevligt att resa ihop med sin sambo.

• USA-biljetterna är inköpta. Den 15 juli far vi.

• det snart är skolavslutning.

• hon kommer att ha sex veckor semester i sommar.

• sommarens kurser och work shops är utannonserade nu.

• hon ska sälja så mycket som möjligt på vårmarknaden i Frötorp på lördag.

Höstmarknad i Frötorp, oktober 2009

 

• G ska på begravning på fredag.

• måndagar fortfarande är veckans bästa dag. Eller kanske fredag...

• varenda vitlöksklyfta som jag petade ner i jorden i höstas har tagit sig.

• den uppgrävda ramslöksplantan från Kinnekulle inte vet att den inte kan växa i Kilsbergen.

• min syrras blogg är den absolut roligaste bloggen som finns.

• mina nya TV-regler inte har varit något problem. Tvärtom. Kvaliten på min fritid har definitivt höjts flera snäpp.

• det är dags att gå till sängs nu.

God natt.