Kajans

Helt plötsligt blev det bara för mycket. Av allt. För många energikrävande inslag i livet. Kaos i skallen. Kan inte sortera. Kan inte se tidsperspektiv. Kan inte prioritera. Blir liksom förlamad. Allt på en gång. Allt är lika viktigt. Och oviktigt. Måste boka av. Göra folk besvikna. Kan inte. Ont i magen. Svårt att sova. Ledsen. Kan inte avgöra. Blir förledd. Vet inte vad som är bäst för mig.

Vi har tre blåa dörrar att gå in och ut ur huset genom. Tre blåa dörrar som borde vara låsta när vi åker hemifrån. Trots det vill vi öppna en till. En i varje väderstreck. Det haltar liksom när man låter ett väderstreck vara utan. Lite mobbing liksom. I synnerhet när det handlar om SÖDER. Vi svenskar älskar ju SÖDER. SÖDERläge. Det vet ni väl att bostadens värde ökar om det finns balkong eller uteplats i SÖDERläge. Det har alltså inte vi men det är bara en tidsfråga innan den sitter där. Plus en anhängande altan. Eller uteplats. Eller däck som det heter på inredningssvenska. Vi har inte det heller. Vi bor på landet. Här har vi utedass och egen brunn istället. Och långt till brevlådan. Och en ogästvänlig hörna med mossiga betongplattor i väster och utsikt mot grannen. Nåväl, vet ni vad en snygg altandörr kostar? Eller snarare, en som är så-lite-ful-som-möjligt? För vem fan vill ha en ytterdörr i vardagsrummet? Nej där vill man ju ha en prydnad. Med mycket glas så att ljuset, SÖDERsolen och tjuven lättare ska kunna ta sig in. Tjuvar vill man inte ha i vardagsrummet. Därför måste man ha en säkerhetsdörr vilket inte gör saken billigare. Hej und hå.

Eftersom G är sjukskriven har han mycket tid att slå ihjäl. Allt som innebär att man rör på sig är uteslutet men den lilla kroppsansträngning som musarmen måste utföra klarar han av. Surfa. Hitta bättre begagnade saker på Blocket. En altandörr. I Bollnäs. En sån som vi vill ha. Yes!

Det är 30 mil till Bollnäs. Vad kostar det att hämta dörren? Fortfarande mindre än att köpa en ny. Skicka den då? Verkar vanskligt. Verkar omöjligt om man frågar Bussgods. Blir för dyrt om man frågar nån annan. Det ser ut som om det blir en utflykt till Bollnäs nån dag. Fy fan vad tråkigt. Måste kolla upp om det finns nåt att se efter vägen så att det lättar upp en aning. Jag kanske inte ens måste följa med? Herr Orörlig kanske snart är tillräckligt rörlig för att trampa på gasen. Fru Rörlig kan ju vara hemma och göra nytta. Herr Orörlig får väl börja jobba igen så fort han kan köra bil så då kan han ju åka mitt i veckan på nån ledig dag när ändå Fru Rörlig ger järnet på jobbet.

Hur som helst, altanbygget ingår inte i "Projekt 2008" men en dörr kan man ju sätta in iallafall. Så att man kan gå ut i trädgården på SÖDERsidan och öppna och få in lite kvällsluft i vardagsrummet. Frågan är om den blir blå? Det kanske blir mobbing iallafall? Hur mycket kan man skriva om en altandörr? Fortsättning följer.

...kan vara upphov till:

• att vi kommer att köpa TV nummer 2 inom kort. Ett köp som vi tidigare sagt oss vara totalt ointresserade av. TV är måhända oviktigt men när det skärmar av 50% av familjen, ett helt rum och hela kvällarna blir det too much.

• dålig stämning. De avskärmade objekten blir så styrande. Kommunikationen blir liksom så... obefintlig. In absentia.

• en övning av, och förhoppningsvis också en uppgradering av, argumentationstekniken. Om man verkligen vill se på TV så måste man verkligen lägga fram saken på rätt sätt. En tre sidor skriftlig ansökan om vad, när och varför man vill se ett visst program skall lämnas in senast ett dygn innan nedsläpp. En enmannajury avgör sedan om skälen är tillräckligt starka och om programmet håller tillräckligt hög standard för att slå ut en hockeymatch. Om Sverige spelar i den aktuella hockeymatchen avslås ansökan redan innan den är inlämnad.

• att Kajan får jävligt mycket gjort i och med att hon inte har tillträde till TV:n. Eller rättare sagt, vem fan vill titta på hockey när man sätter sig framför TV:n?

Senast sedda filmer: The man from earth och My blueberry nights. Ingen av dem kommer att gå till historien. Se något annat om du har möjlighet.

Fyra dagars ledighet i sträck! Har hunnit en väldans massa. Party-party hos goda vännerna M på Valborgskvällen. Övernattning och igentagande av förlorad tid. Prateliprat. En heldag i trädgården. Finns det inget att göra så skapar man sig. Varför vara inne när man kan vara ute? Plockade bland annat fram betongfabriken. Bara att sätta igång med årets projekt.

Har, med hjälp av dygnet hos vännerna M, kommit underfund med att våra byggprojekt inte kommer att se ut som vi hade tänkt. De har utvecklats. Till det bättre hoppas vi.

Lördag och imorgon söndag ägnar jag åt tävlande. Lördagens lopp gick helt åt skogen, om man får säga så i orienteringssammanhang, och jag skyller på kartan och kompassen. Det var naturligtvis inte mitt fel. Kartan var skitkonstigt tryckt (siffrorna satt antingen ihop eller utanför kartan) och kompassen gick sönder. Jag var arg i tio sekunder men tänkte sen: vad är jag här för? Jag tog mig en fin joggingtur i obanad terräng och var nöjd med det. Ska ju ut och tävla imorgon söndag igen. Fast då ska jag köpa en ny kompass så fort jag kommer till tävlingen och kolla trycket innan jag kutar från starten. Det är inte säkert att det kommer att gå bättre för det.

Tidig start betyder visserligen tidigt uppgång ur sängen men å andra sidan tidigt hemkomst efter alltihop. Satte igång med storbak och supermiddag men hann även sitta rätt länge vid datorn, prata med syrran (HEJ!) och kolla hockey.

Eftersom G fortfarande går här och linkar med sitt onda knä så har han dragit på sig en handfull kompensationsskador. Är det inte nacken så är det höften. För att inte tala om ryggen. Idag small den till på allvar och han blev fullkomligt orörlig (som om han var så himla rörlig innan). Tog omedelbart ett sånt där piller som är så starkt att man dör av det i lite större dos (något vi fick med oss från besöket hos vännerna M efter att de hade sett G linka runt i ett dygn) och slocknade som ett barn. Tröttande stod det med feta bokstäver på kartongen. Tro jag det. Några timmar senare tog han sig nerför trappen och sen dess har han suttit i soffan i en position som om han hade en pinne uppkörd där bak och ända upp i nacken. Emellanåt brister han ut i ett grymtande och jag trodde att det berodde på smärta tills jag insåg att hockey-VM hade börjat. Att jag glömmer så lätt. Inget kan få honom i sådan affekt som hockey-VM. Undrar hur ont han har egentligen? Ryggproblemet kanske stavas i-s-h-o-c-k-e-y.

Att vara skadad verkar vara ett lotteri. Först ska man få en tid hos en läkare. Sen ska man få tid på röntgen. Sen ska man vänta i två veckor på att röntgenbilderna når läkaren. Under tiden sitter man hemma och har för ont för att kunna jobba. Har man tur så får man tag på läkaren när de fem dagarna har gått och har man ännu mera tur så skriver läkaren ut ett sjukintyg. Det kan hända att de istället menar att man ska be om andra arbetsuppgifter. Nåväl, när sjukintyget sedan når Försäkringskassan är det inte säkert att de gör samma bedömning som läkaren. De kanske inte alls vill betala ut någon sjukpennning. Att inte en så pass stark grupp i samhället som läkarna har höjt sina röster högre förbryllar mig. På det här sättet blir de ju inkompetensförklarade av Försäkringskassan. Det ska bli spännande att se hur det här slutar. Ett trasigt knä.

Skräms nu inte av den låååååånga listan av ingredienser. Det mesta är kryddor. Det är det som gör vanliga tråkiga linser så drömskt goda.

4-6 portioner

200 g sköljda channa dal-linser (det går bra med vanliga gula eller röda linser också och de behöver bara koka i ca 5 minuter).

1,4 l vatten
1 msk olja
1 tsk hela svarta kumminfrön som stöts lite i en mortel
2 lagerblad
2 tsk chilipulver
1 kanelstång
4 kardemummakärnor
1 tsk mald gurkmeja
1 tsk mald spiskummin
1 tsk salt
1/2 tsk socker
2 msk riven kokos
1-2 msk russin
1 gul lök
1 klyfta vitlök
2 tomater
1/2 grön paprika
1/2 röd paprika

Låt kanelstång, linser och vatten koka upp i en kastrull. Skumma ev. av ytan.

Sänk värmen och låt sjuda med locket på glänt i 1 timme och 15 minuter. (Gäller endast channa dal-linser). Koka så att linserna är mjuka.

Hacka lök, paprika och tomater. Fräs löken i lite olja, pressa i vitlöken. Det blir godast om löken blir ordentligt mjuk och lite brun. Ställ åt sidan.

Hetta upp olja till medelvärme i ett större kokkärl och fräs kumminfrö, lagerblad, kardemummakärnor och chili i några sekunder. Tillsätt gurkmeja, spiskummin, salt och socker och fräs någon minut.

Häll i de kokade linserna (med kanelstång) i kryddblandningen. Spara kokvattnet och tillsätt så mycket av det som behövs för att få en bra konsistens. Ta lite i taget så att man ser att det blir lagom till slut.

Häll i lök, tomater, paprika, kokos och russin. Rör om ordentligt och låt småputtra i 5 minuter.

Provsmaka och justera med kryddorna om det behövs.

Serveras till ris och/eller bröd med raita (yougurtsås).

Återigen en bröd för Kajan. Man slipper kladda med händerna. Antingen gör man degen på förmiddagen och gräddar på kvällen eller också gör man den på kvällen och gräddar på morgonen. Fast om man har bråttom kan man låta degen jäsa i rumstemperatur i bara två timmar.

En gång gjorde jag halv sats men använde samma långpanna som till hel sats. Då blev brödet tunnare, torrare och tråkigare.

1 liter kallt vatten
1/4 paket jäst
2 msk salt
2 msk olivolja

1 liter dinkelfullkornsmjöl
8-12 dl dinkelsikt
2 dl linfrö
2 dl vetegroddar (eller kli)
1 dl kli
1 dl fullkornshavregryn
Brödkryddor

Lös upp jästen i vattnet + olja + salt.
Häll i resten och kör med elvispens degkrokar i minst 10 minuter.
Ta fram en långpanna, täck med bakplåtspapper eller teflonduk.
Häll i degen. Den ska vara som en gröt - kladdig men inte rinnig.
Svep folie runt och ställ i kylskåp i minst 8 timmar. Rumstemperatur: 2 timmar.
Ta fram degen ur kylskåpet 30 minuter före gräddning. Pensla med olivolja. Skär eventuellt rutor med mjölad kniv.
Grädda i 200 grader, 40-45 minuter. (I min ugn är det bäst med 175 grader och 35 minuter.)

Om man behöver matbröd och inte har någon jäst hemma kan man baka dessa limpor. Fast å andra sidan måste man ha en sjuhelvetes massa annat hemma för dessa limpor så om man ändå ska till affären kan man ju köpa jäst. Eller färdigt bröd. Nu råkar dessa limpor vara ruskigt goda så det är värt att baka dem, jäst eller inte. Dessutom slipper man jästider och knådkladdande. Jag har aldrig gjort likadant två gånger när jag har bakat dessa. Ibland har jag inte ingrediens A hemma och har då bytt ut det mot ingrediens B. Det har funkat bra så länge de är ungefär lika. Limporna smakar som bäst efter 2-3 dagar.

Man måste ha 2 limpformar!

5 dl dinkelsikt eller fullkornsdinkel
2 dl grahamsmjöl
2-3 dl rågsikt
1/2 - 1 dl kross (fyrkorn-, vete- eller råg- alla funkar.
1/2 - 1 dl vetegroddar, kruskakli eller vetekli
1/2 dl linfrö
1/2 - 1 dl solrosfrön
(1/2 - 1 dl nötter)
1/2 - 1 dl russin
1 tsk salt
4 tsk bikarbonat
5 msk brödkryddor
1 liter filmjölk eller yogurt
1/2 dl brödsirap
Matfett och ströbröd (fast det går lika bra med kli eller groddar)

Sätt ugnen på 175 grader.
Koka upp krossen i lite vatten. Om det blir vatten kvar efter kokningen - häll av det.
Blanda alla torra ingredienser + skållat kross.
Rör ner fil och sirap.
Vispa en stund med elvisp så att allt blandar sig.
Smöra och bröa två limpformar.
Grädda i ca 100 minuter. Redan efter 30 minuter kan det vara läge att lägga över folie. Med varmluftsugn går det snabbare, ca 60 minuter.

Jag vet inte varför den kallas så. Egentligen är det en simpel tomatsoppa. Jättegod! Receptet är lite knepigt med viktmått istället för antal men jag ska tänka på hur jag gör nästa gång jag gör den och ändra i receptet.

4-5 portioner

100 g finhackad gul lök
400 g passerade tomater (en konsvervburk)
1 dl tomatpuré
5-6 dl grönsaksbuljong
Knappt 100 g makaroner el. dyl.
1-2 msk vetemjöl
2 dl mager grädde
salt
peppar
Ev. socker

Fräs löken i smör utan att den får färg. Tillsätt tomater, puré och buljong. Låt koka i 10 minuter. Tillsätt pastan och koka i ytterligare 5 minuter. Red av med mjöl utrört i grädde och koka till pastan är färdig. Smaka av med salt, socker och peppar.