Kajans

Vi har varit i USA en vecka nu. De två första dagarna tillbringade vi i New York City i väntan på att syrran skulle jobba klart och ta oss en timma norrut, till Clintondale, där hon och James har sitt hus. För att förenkla vistelsen på Manhattan tog vi in en natt på bugdethotellet Carter trots att syrran har lägenhet mitt i smeten. Hon jobbade sent och vi anlände på eftermiddagen med packning och en aning jet lag. Då är det skönt att ha ett hotellrum att krascha i.


Vi har strosat runt i långsam och oplanerad takt vilket kändes förträffligt i hettan. Tittat på folk, trafik, höga hus och kommers. För mig är det ett kärt återseende då jag har varit här många gånger förut men för Gizmo är New York en outforskad plats så det var med olika ögon vi betraktade den enorma staden.

Han ville till några av de mest spektakulära museerna vilka jag gärna gjorde återbesök på så både Guggenheim med sin coola arkitektur och Naturhistoriska med sina gigantiska dinosaurier besöktes. Då dessa båda institutioner ligger på var sin sida om Central Park föll det sig naturligt att ta en promenad i denna oas. Mycket behagligt då vi har valt att åka hit när det är som hetast och fuktigast. Gizmo är mycket nöjd. Det liknar Bangkok och han får positiva flash backs.


Det finns ingen anledning att spara på krutet. Vi åt indiskt första kvällen. Här ligger de indiska restaurangerna i samma område och ofta är de BYOBs. Inget utskänkningstillstånd men att ta med sin egen dricka är helt okej. Trots att inkastarna var påstridiga och lockade med luftkonditionering så hade vi siktet inställt på värstingen Panna II, den roligaste av dem alla. Smal som en buss, extremt mycket tingeltangel och vrålsnabb service. Och gott. Det är ju indiskt.


På fredagkvällen hade Linda jobbat färdigt och vi stämde träff på åttonde avenyn där hon skulle hämta upp oss med Subban, Subarun Suzy Q. Tack vare att våra mobiltelefoner fungerar finemang over here har kommunikationen gått smärtfritt oss emellan.

De följande tre dagarna tillbringar vi i Hudson Valley med Clintondale som utgångspunkt. Vi blir bekvämt placerade i baksätet på Subban och körs runt i vackra och spektakulära omgivningar, fantastiskta utsikter, pittoreska byar och enorma äppelodlingar. Allt är exotiskt för oss. Linda har till exempel ingen brevlåda. Det vore för farligt för brevbärarn att stanna till vid deras hus så här har invånarna ett litet fack på postkontoret istället. Clintondalebornas centrala punkt.


Djur- och fågellivet liknar inget annat. Här finns det murmeldjur, jordekorrar och tvättbjörnar samtidigt som cikadornas kvällskonserter ligger som ett soundtrack i bakgrunden. I luften flyger eldflugor och färgglada fåglar och mest spännande av alla är nog kollibrin.


Sen är det dags för en längre utflykt. Vi ska till Martha's Vineyard. Som Gotland fast ändå inte. En ö med vackra stränder, fiskelägen, dyr mat, många kändisar men lika många hippies. Här samlas surfarna och James tillhör den senare kategorin. Hans mamma bor på ön och vi bor hos henne. Hur fint som helst.

Det blir mycket beach. Vad annars i detta vackra väder? Fast inte så många timmar åt gången. Ingen vill bränna sig och vi vill hinna mer än så. Vågor är kul. Hur kul som helst. Och trots att det är den stora Atlanten så är det varmt i vattnet. Eller beror det på att det är så hett i luften som vattnet upplevs som skönt?


Vi äter förstås amerikansk frukost. Tjocka blåbärspannkakor med lönnsirap, färskpressad juice och ägg i olika former. Förlorade, pocherade och röriga.

Vi besöker små marknader, kul butiker och Tod, en gammal surfkompis till James som dessvärre fick en stroke för några år sedan. Tod har lärt sig prata på nytt och har skapat ett eget språk. Sedan vi lämnade honom har vi pratat Todska. Kanske lite torftigt men man behöver inte mer än

Yeah.
No.
Oh my god.
I don't know.

Och faktum är att tonfallet är allt. Du kan säga I don't know på femtio olika sätt men ändå. Vilken frustration.


Nu ska vi stanna i Clintondale och Hudson Valley i några dagar. Vi ska till hippie-dreads-staden New Paltz, på festival i Rosendale och några andra små utflykter och sen åker vi in till New York city igen. Vi är inte färdiga där än. Särskilt inte Gizmo. Under de två små retfulla dagarna han fick i början av resan förstod han hur mycket som fanns där och sedan dess har vi hunnit göra en liten lista på måsten.

Den här gången bor vi i Lindas lägenhet. Syrran kommer att vara med oss någon dag, James stannar hemma och renoverar hus och vi får göra saker och ting i vår egen takt.

Vi hoppas på ett regnväder om någon vecka igen så att jag åter kan blogga. Till dess rekommenderar jag Gizmos blogg. Han gör kontinuerliga dagboksanteckningar.

Take care. Good Bye.