Kajans

Vid en sista genomläsning av nedanstående text konstaterar jag att det blev urtråkigt den här gången. Så präktigt och tamt. Det är dock inte så jag upplever tillvaron just nu. Den är nämligen händelserik, varierande och riktigt härlig! Jag lyckades bara inte få ner samma känsla på pränt. Jaja, man kan inte vara lika spirituell, humoristisk och fantastisk varje dag i veckan. Det vet ni väl?

---

Snickar-kajan

Nämen ojsan vad tiden går fort ibland. Samlade ihop mig för en avrapportering och konstaterade att det var väldans mycket som hade hänt sedan sist. Verkligen dags för en urtömning.

Vi åkte till Paddal. Då sommarens, vid det här laget rituella, norrandstripp blev inställd så fick det bli en höstdito istället. Helgen förlängdes med en ledig fredag och vi var riktigt duktiga, gick upp klockan sju och och kom iväg en timme senare. För ovanlighetens skull var vi dessutom förberedda och välplanerade. Det vill säga: Gizmo var för ovanlighetens skull förberedd och välplanerad. Fyrkantskajan ligger alltid, kanske lite för mycket alltid, ett logistiskt steg före. Hunden var redan lämnad i stan och bensintanken välfylld. Resan gick som smort. Dagsljus, uppehåll och en fagert höstsverige.

Paddalarna hade dessutom aktiviteter åt oss den här gången. Och en osedvanligt trevlig blandning av lagom ansträngande karaktär. En specialutställning om Andy Warhol på Örnsköldsviks museum, en liten tripp i centrum med besök på norrlandsböndernas marknad, en visit på Reuterdals retrocafé, en tur upp på Varvsberget i linbana och en titt på backhopparnas barmarksträning i Friska Viljors backe. Vad sägs om det programmet? Slå det om ni kan!

Naturligtvis blev det mycket mat, vin och musik också. Det hör liksom till basutbudet i Paddal. Vi sköt på hemfärden till smärtgränsen men det blev också vår rekordresa. Alla förhållanden var perfekta och ingen trafik som var i vägen för oss. Trots att vi tillbringat hela söndagen i Paddal och rest i sju timmar så lade jag huvudet på kudden klockan ett. Det är bra jobbat.

Bäckfjärden. Utsikt från Paddal.

 

Värdfolket på Reuterdals café

 

Jag trodde att jag skulle hinna ta en bild mellan Gizmos hostattacker men...

I linbanan, på väg upp på Varvsberget

 

Backhopparlöften på Varvsberget

(Finn fem fel)

 

Vi andra tog linbanan ner istället

 

Han är både sträng och bildskön samtidigt

 

Långa skidor men dåligt stavat

 

På sjuttonde försöket.

Gruppbild efter middagen med besök av Agebjörns.

Det bor en blivande biogasstudent i Getingedalen. Först trodde vi att han skulle börja plugga den 4 oktober men starten är uppskjuten två veckor. Och Gizmo som tog tjänstledigt. Nu fick han ett två veckor långt glapp, utan lön och utan studiemedel men med mycket snickartid. Han har dessutom stora möjligheter att jobba som timanställd chaufför men när vi räknade pengar så insåg vi att han inte kommer att kunna jobba särskilt mycket under hösten.

Enligt CSN får man inte tjäna hur mycket som helst under studietiden och det spelar ingen roll att skolan börjar i oktober. De räknar från 1 juli - 31 december. Och med den inkomst han har haft från 1 juli till idag så tycker CSN att det får vara nog. De extrapengar som vi hade räknat med att han skulle kunna jobba in under senhösten kan vi alltså glömma. Av någon anledning så är jag inte det minsta bekymrad. Jag får väl sälja extra många pottor eller be Lyxfällan komma hit och ruska om mig.

Den här veckan har han dessutom tagit ut all kvarvarande semester. Så då gjorde jag nästan likadant. Lönearbeta är så oerhört överskattat. Vi har dock inte såsat bort tiden utan snickrat och målat i en rasande effektiv fart. En joggingtur som slutade i en svamporgie har vi också hunnit med och jag förbannar min girighet varje gång jag kommer hem med mer svamp än jag orkar rensa. För det är bara jag som rensar. Gizmo äter inte svamp men han plockar gärna och det är ju faktiskt inget jag kan beklaga mig över. Tvärtom, det är väldigt trevligt att han vill följa med mig ut i skogen trots att han inte gillar svamp. Den här gången beträdde vi nya marker och vi hittade gudomligt vackra platser. Dit vill vi tillbaka.

Butikslokalen är redo för el

 

I verkstadsdelen ska spacklet torka, slipas och sedan är det dags för målning!

 

Utsikt från verksta'n till butiken. Dörren till höger går till garaget/stora verksta'n.

Ljuv är mödans lön!

Imorgon åker vi till Stockholm. Trots att man har levt ihop i en herrans massa år så finns det fortfarande möjlighet att föra relationen till en ny nivå. Vi ska göra Stockholm på tu man hand och i grupp. I Gizmos grupp. Där jag aldrig har varit med förut. Det är hans gamla vänner vi ska träffa, umgås med och bo hos. Först nu verkar han tycka att jag är mogen nog att bli insläppt i de svårare salongerna. Gissa om jag är nyfiken. Det ska bli spännande med något som man har blivit undanhållen i tio år men jag kanske skruvar upp förväntningarna i onödan. När ljuset faller på trollen så kanske de spricker.

Skämt åsido, vi har kalkylerat med att vara lite kulturella på tu man hand också. Shopping är uteslutet då det finns en fattig student i huset men några konsthalls- och muséebesök hoppas vi hinna med.

På måndag har spacklet torkat så då slipar jag febrilt, skakar av mig dammet och sätter igång med den sista målningen innan elen ska dras. Sen, mina vänner, sen ska den stora inflyttningen ske.

Tror ni att jag ser fram emot det? Ljuv är mödans lön.