Kajans

Jo men jag jobbar så gärna. Har man ägnat läsåret till att fostra ungarna till sköna individer så kan man lugnt luta sig tillbaka och njuta av frukterna nu. Vi tar vara på vädret och åker på den ena badutflykten efter den andra och våra sommarlovsbarn på fritids sköter sig exemplariskt. Jag, och mina kollegor, kan koppla av, softa i solen och vara stolta.

Det är ju egentligen på loven man ska jobba. Sen i mörkaste, jävligaste november ska man ta ledigt. Då är det som grinigast att jobba. Det ska jag komma ihåg till nästa år.

Camilla är trasig. Ljuddämparen har gått av. Ett halvår för tidigt. Hade det hänt i höst hade vi haft en verkstad att laga henne i. Nu blev det till att kräla i gruset för Gizmo. I vanliga fall hade han fixat det på en förmiddag men den här gången var det något som inte stämde. De nya delarna passade inte och då är goda råd dyra. Det blev till att åka olagligt men vår gamla tvåförtifemma. Tur att de inte hade hämtat den än. Tack och lov kunde han byta till laglig Polo hos mig på jobbet men min planerade ärenderunda efter jobbet gick om intet. Det kändes alltför vanskligt att köra in till stan i en avställd bil.

Camilla är inte fit for fight

Och utan målarfärg går det inte att måla. Så i eftermiddag har jag faktiskt tagit det ganska lugnt. Det låg lite trädgårdsporr i brevlådan och solen sken ute så saken var biff. Sojabiff.

Värt att dokumentera: Kajan kopplar av

 

Vissa tycker dock att vi ska gör något annat...

Jag googlade på Lepigen. Man blir ju lite misstänksam när något är för bra för att vara sant. Jorå, jag kan betrakta mig som dopad i ett idrottssammanhang. (Kan man vara dopad i andra sammanhang?) Det skulle nästan vara lite kul om någon ville testa mig. Jag skulle bli lite stolt om jag åkte dit på ett dopingtest. Tänk er rubrikerna: 40-årig orienteringsmotionär dopad. Körde dessutom i olaglig bil. Det skulle bli de första rubrikerna i min idrottskarriär. Jo men fan. Det skulle vara kul. Nu går jag och väntar på mustaschen.

Lepigen is da shit. Helt klart. Jag beställde en ny burk igår.

Uppåttjack!

Imorgon bitti kommer grävar'n. Han som var här i höstas då byggprojektet inleddes. De schaktmassor som han grävde bort för husgrunden har legat som en bergskedja runt det nya huset och nu ska han äntligen ta bort dem. Eller rättare sagt sprida ut dem. På grannens äng. För grannen vet inte att det är hans äng. Jo, men nu vet han nog det förresten men han bryr sig inte om den. Eller vaddå han, det är ju en stiftelse som äger den. Fast vi vill äga den egentligen. Och det ska vi. I framtiden.

Ny fräsch jord som ska spridas ut och lappa ihop vår sönderkörda tomt

I övrigt hoppas jag att helgen innebär bilmekande och husbygge. En del fasadmålning också. Fast det beror på vädret. Måla bör göras under uppehåll.

Imorgon ska Rehab-Stefan få ta hand om min stela målarnacke så att jag kan fortsätta ett varv till runt huset. Måla är egentligen ganska tråkigt. Fast det blir lite roligare med Silverbullit i högtalarna.

I väntan på strykning två

Potatis!

 

Ögonfröjd