Kajans

Så mycket snö det kom. När jag kom hem fanns det ingenstans att ta vägen med bilen. Uppfarten var totalt igensnöad och med vindens hjälp hade den utplånats och blivit ett med resten av tomten. Jag ställde bilen på vägen och satte igång varningsblinkersen. Sen skottade jag en fyrkant längst ner på uppfarten lika stor som min bil och parkerade där. Sen bad jag en bön att natten skulle bli mild eftersom sladden till motorvärmaren inte räckte ända upp till eluttaget i car porten. Inte ens med en skarvsladd. Kanske med två men nummer två har frusit ihop och skulle behöva komma in i stugvärmen en stund. Fast den har blivit fastklämd under två garageportar som ligger och väntar på montering så jag får inte in den.

Allt detta hade kunnat lösas, eller inte ens behövt uppstå, om G inte hade fått ryggskott. För mycket garagebyggande och snöskottning. Nu är han orörlig. Lagom till snöstormen. Och mer snö lär det komma nästa vecka. Min lediga fredag är bortkastad och jag sparar in en kompdag genom att gå till jobbet som vanligt och låta vecka 5 bli en vanlig sketen vecka. Helgen lär bli byggfri och jag kanske kan åka lite skidor istället.

Och jag som hade tänkt att få min sedvanliga träning ikväll. Torsdagar åker jag till stan och är social. Men med tanke på omständigheterna och några ton snö som måste bort från tomten så har jag inte tid med det.

Huvudsaken är att han är återställd nästa helg när vi far till Sundsvall.

Nej förresten, huvudsaken är att han får behålla jobbet. Provanställningen går ut i mars och det finns andra på Gs jobb som redan har fått kicken på grund av två sjukskrivningar. En magsjuka efter nyår och ett ryggskott i februari kanske är too much för Nobina. Vilken värld vi lever i. Får man verkligen göra så?

Jag är lite nervös. Det är ingen hit att vara arbetslös nuförtiden.