Kajans

...är det ruggigt höstväder i Getingedalen. Exakt just nu är Håkans schakt här för att gräva hålet för garaget. Geggamoja. Hela gården ser... för jävlig ut.

Ground Zero. Utsikt från verandan. G språkar med nyfikne grannen R som, med

millimeterprecision, tog ner storbjörken åt oss inför detta mastodontprojekt.

Min sambo, projektledare för detta bygge, är ingen vän av planering. Spontanitet i kombination med lösningsorienterat tänk är hans modell istället. Men när man ska bygga garage och betala en dyr grävare för en helgs arbete måste man vara förberedd. Detta har varit svårt för honom. Sådant är inte han van vid. Men då han samtidigt är anhängare av Hur-svårt-kan-det-va-rörelsen, eller snarare ledare av densamma, så har han lyckats få ihop ritningar, mått och material. Till sin hjälp har han dock haft vår översnälle granne som hellre hjälper oss än sin egen familj.

Trots detta har redan flera panikresor in till diverse byggfirmor i stan gjorts det senaste dygnet. Det är nämligen omöjligt för en nybörjare att kunna tänka på allt.

Håkans schakt> Asså, hur djupt har du tänkt att lägga grunden?
G> Vilka svåra frågor du ställer.
Håkans schakt> Asså tomten lutar ju och du måste ju veta vilken ände som ska sticka upp.
G> Måste jag?
Håkans schakt> Asså du kan ju göra lika i båda ändar men då blir det en jävla massa extra schaktjobb.
G> Hmmm... jag har aldrig byggt något garage förut...
Håkans schakt> Asså suck.

Sen visar det sig att Håkans schakt har anlagt minst hundra garage förut så han vet precis hur det ska vara. Han ville nog bara visa sig på styva linan. Och det är ju inte svårt när man mäter sig med en nybörjare. Sen får han ytterligare en klåparhistoria att lägga till lagret av andra klåparhistorier. För under kaffepauserna berättar han gärna om Knäppgöken som han var hos förra helgen. Nästa helg berättar han om oss...

Markduk och dräneringsrör läggs på plats.

Exakt just nu mår jag rätt illa. Igen. Yrslet kom tillbaka i veckan och bihålorna kunde vara i betydligt bättre form. Jävla kropp. Dessutom har jag drabbats av Konstigt knä. Det ömmar och knakar och klickar och känns inte som det ska. Symptomen uppstod redan på sensommaren då jag hade ökat joggingdosen lite för snabbt. Det var iallafall sjukgymnastens förklaring. Sen gick det över när jag följde hans order. Nu är problemet tillbaka men det kan knappast bero på samma sak. Förmodligen försöker mitt knä säga mig något. Något i stil med Använd mig! Belasta mig! Låt mig få röra på mig! Jävla kropp.

Exakt just nu är det en vecka sedan det var höstmarknad. Det gick skapligt. Helt okej faktiskt. Fin lokal och trevlig gård. Fast den publik som dras till evenemang på hembygdsgårdar är på plussidan. Lika gamla som hembygdsgården tror jag. Gamla människor har allt. De håller på att nedrusta sin hem. De behöver ingenting. Och betong - det gjuter man ladugårdsgolv av. Inte ljusstakar. Till skillnad från publiken på Konst & Kaffe i Lillkyrka i augusti. Dit kommer folk i min ålder. De ägnar sig fortfarande åt upprustning av sin hem och har dessutom koll på trender och tycker att betong är snyggt i inredningen.

Lattemuggar - inget för pensionärer...

 

Betongljusstakar - inget för pensionärer...

 

Förra helgen fick vi åter ett nytt spökuppdrag. Folk verkar tro att detta är Ghost Valley, inte Goat Valley. Man kanske kan tro att det har med den annalkande högtiden Halloween att göra men det är ju omöjligt. Halloween är ju ingen svensk tradition som vi inte har någon som helst anknytning till så därför finns det heller ingen anledning att fira denna. Eller? Vad hände med vår egen stillsamma hyllning till våra egna helgon? Inte för att jag har någon kristen tro men att sända en tanke till bortgångna familjemedlemmar och vänner kan väl aldrig skada. Dessutom firar jag jul. För det är väl en kristen högtid?

Herr och Fru Ghost

Exakt just nu är vår hund väldigt sugen på att gå ut i grävgyttjan eftersom hon är pigg och i stort sett återställd efter operation, infektion och konvalescens. Puh...

Exakt just nu tittar jag på en nässelfjäril som har bestämt sig för att övervintra hemma hos oss. Och den är inte ensam. Vi har fjärilar lite varstans i huset. Bättre än möss. Mus nummer två gick i fällan snabbt efter ettan och sen kom även trean. Därefter tog det slut. Nu väntar vi på att nästa familj ska flytta in i uthuset.

Husdjur

 

Inte lika välkommet husdjur.

(Nu kanske det räcker med bilder på döda möss?)

Exakt just nu gläds jag åt att det är höstlov nästa vecka. Detta innebär två kursdagar och en avsevärt reducerad arbetsbörda. I synnerhet som vi har några sexor som har bestämt sig för att leka gangsters. Inte för att de stör mig men det stör mig att de inte fattar att de förstör så mycket för sig själva och att våra övriga elever inte kan få ro.

Exakt just nu borde jag göra lite nytta. Städa badrummet eller vika tvätt. Det finns nämligen inget jag kan göra åt grävningen. Eller ska gå ut till infernot på gården med en liten spade och fråga om jag kan hjälpa till? Nej i det här fallet sitter jag i kvinnofällan. Det är nog så att jag ska se till att alla inblandade parter får mat och kaffe. Fast egentligen borde jag väl ta hand om mig. Det låter skönast.