Norrland och vintersport

Nytt år men samma Kajan. Vi åkte till Paddals vilohem för lite välbehövlig understimulans och retreat. I paketet ingick en nyårsfest som gick i smakernas tecken. Vi drack Champagne och Cava så det stod härliga till och ingen kunde säga vad som var vad. Sen åt vi sjurätters supé och allt var godast. Vad sägs om Kronärtskocka med Chevrésmör, Blodapelsinsoppa med Vitlök och Saffran eller Honeys Glass med Digge?


Nyårsgänget


Dagarna efter nyår gick i slow motion och mjukisbyxor förutom stunderna då vi överraskade oss själva med att ta på oss skridskor och gå ut på Bäckfjärdens is eller spela Wii. Därmed har jag alltså både hoppat backhoppning, spelat baseball och rockat rockring utan att egentligen kunna vare sig det ena eller andra. Bara så där. Hur svårt kan det va?


Lilla G - första gången på skridskor.

Mellan dessa överraskningsmoment satsade vi hårt på att äta och dricka. I och med nyårsmenyn var ribban lagd och vi avnjöt den ena underbara måltiden efter den andra. Och öppnade det ena goda vinet efter det andra. Det är inte svårt att leva då. Särskilt inte när man vinner rättvist i 80-tals TP.

Om jag var ett djur skulle jag definitivt vara en katt. Tänk att få ligga och sova på en hylla ovanför ett element tio timmar om dygnet.


Sundström gör sitt bästa.



G: killen som gärna tar ansvaret för matlagningen. Inte mig emot.

För att hinna få lite tid för oss själva innan det är dags att köra ner huvudet i jobbgyttjan igen så åkte vi hem på lördagen. Fast det tog emot. Inte förrän det började skymma kom vi iväg. Helt emot den förnuftige svenskens principer. So long Paddal. Vi kommer garanterat tillbaka.

Då det har varit minusgrader även i Örebro så inser vi att sjöarna är frusna och fullt farbara med långfärdsskridskor. Idag har vi tagit en läcker tur på Hemfjärden i låg stående eftermiddagssol. Inte bara för att det är den 5 januari utan för att vi kom iväg så sent. Nattsuddartakterna från Paddal hänger fortfarande i så vi sover länge på morgnarna. Jag klagar inte. Däremot börjar mina serotoninkörtlar klaga eftersom de behöver dagsljus för att kunna producera lyckohormoner. Imorgon sätter vi klockan för att kunna ta ytterligare några skridskoskär. Det gäller att ta vara på tillfällena. Jag menar, hur svårt kan det va?



Kajan trivs på Hemfjärden



Gs knä höll för lite lugn skridsko. We like! We like!


Å så har jag äntligen hittat en GOD hårdost utan animaliskt löpe! Om Cheddar kan så borde alla kunna. Hur svårt kan det va?


Mumsfillibabba

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0