Kajans

Vi har en hel del snö men det fattas det där lilla lilla extra för att det ska gå att åka skidor. Hade jag ett par rejäla, oömma turskidor så hade jag kunnat ge mig ut men jag äger inga sådana. Jag är egentligen inte den sortens skidåkare. Förra helgen gav vi oss ut på en tur snöpulsning istället. Alla behöver komma ut och att traska på vägen är trist. Vi kämpade i flera timmar och tog en kaffepaus i Tomasbodastugan i halvtid. Detta är min definition av kvalitetstid. Motion, dagsljus, mysig stuga, kaffe, en glad hund och en glad sambo - kan det bli bättre? Inte för mig. Om man sedan ägnar resten av helgen åt filmer och brasor så blir jag ännu nöjdare. Fattas bara lite mat men det är något jag får se fram emot istället. Tänk vad människan är anpassningsbar. Jag tänker inte alls lika mycket på mat längre och suget har också blivit svagare. Bantningen går bra.

Vilka filmer har vi sett sedan sist då? Jo Varg (jaha?), Låt den rätte komma in (den är bra trots vampyren!), Pineapple Express (helt galen film som min syrra har varit med och gjort), Eternal Sunshine Of The Spotless Mind (repris för att den är bra), Eyes Wide Shut (också repris men den är ju lite schysst), Cass (sådär) och Revolutionary Road (sevärd amerikansk norénhistoria).

G var i Stockholm i veckan för att undersöka sina knän. Det som är opererat bedöms fortfarande vara under läkning och är därför ännu inte bra (fast det har gått fem månader) och det nya knät, om jag får kalla det så, ska han tillbaka och magnetröntga på torsdag. Ett jävla rännande till Stockholm men finns det en vårdgaranti så finns det. Han får betalt för resorna. Den här gången tar jag ledigt och åker med så får vi en trivseldag i Stockholm ihop. Det kan behövas eftersom den här helgen plötsligt ändrade riktning.

Någon i Gs familj har trasslat till det för sig och den enda som kunde komma till undsättning var G. Efter att ha varit jävligt förbannad på vederbörande i ett par dagar och efter 150 telefonsamtal till diverse institutioner och berörda parter så blir det ändå G som får ta hela sin helg, plus motvillig semester på måndag, i anspråk för att reda ut vissa saker och göra en rätt så lång resa. En ekonomisk ersättning för detta kommer vi att få men den ack så välbehövliga lediga återhämtningstiden går förlorad.

Den trasslande delen av Gs familj kommer, trots detta, fortsätta att trassla då vissa andra delar av Gs familj underblåser trasslandet genom att alltid finnas till hands, hjälpa till och ställa upp. Dalta, som G uttrycker det. Min erfarenhet av trasslande familjer är dålig men jag är en uppmärksam, lyhörd och aktivt läsande person som har lärt sig att man bör stänga dörren för sina trasslande familjemedlemmar. Fruktansvärt svårt förmodligen men det kan vara det enda sättet att få slut på trasslandet.

Det är till och med så illa att G inte tänker gå på personalfest ikväll. Det har aldrig hänt förut. Personalfesterna på Busslink verkar inte gå av för hackor. Jag trodde att min kväll skulle bestå av skjutsning och hämtning men han verkar inte orka med något party. Enligt honom valde han att stanna hemma för att mysa med mig men det tror jag är en förskönande omskrivning.

Hur som helst, jag mår alldeles utmärkt och har en behaglig helg på hemmaplan med en blandning av vila och städning. De sista spåren av julen åkte ut även om G gärna vill ha julstjärnan uppe året om. Den ger ett så behagligt sken i köket. Apropå köket - G fick en snilleblixt häromdagen som har fått mig att börja läsa IKEA-katalogen igen. Den vedspis som stod i sovrummet när vi flyttade in - ja det hade varit ett kök där förut - skulle vi vilja få in i vårt nuvarande kök men vi har inte vetat var och hur. Tills nu. Nu vet vi och nu föll alla pusselbitarna på plats. Vårt kök är härligt men det skulle kunna bli ännu mera funktionellt. Men det blir väl 2010...

Jag hade velat bifoga några färska foton men lyckades inte. Jag har pajat bilddatorn. Tror jag. Jag är lite nervös för att berätta detta för IT-enheten...