Kajans

Ja men herre gud så krångligt det kan bli. Jag sökte vård för min yrsel och lämnade vårdcentralen med körförbud. Hur löser man sådant när man bor mitt i skogen, far from allmänna kommunikationer? Jo men läkaren var beredd att sjukskriva mig så att jag skulle slippa köra bil. Förmodligen skulle förbudet hävas när jag fick träffa en annan läkare på sjukhuset. Fast det skulle ta tid innan jag fick träffa den förstås. Kan jag få färdtjänst? frågade jag. Jorå absolut, sa läkaren, men det är en handläggningstid på över en månad.

Sjukskriv dig! sa G. Då får vi ju träffas lite. Hur fan skulle jag göra? En helgs funderande resulterade i valet att köra fram och tillbaka till jobbet, trots förbudet, men undvika längre resor. Hittills har det gått bra. Sjukskrivningen valde jag att spara på tills jag någon gång behöver den än mer, för just nu mår jag riktigt bra. Jag tror att det är fastans förtjänst. Inga slaggprodukter som ligger i kroppen och stör systemet.

Har du ringt och tjatat på sjukhuset så att du får snabbare tid? undrade min betydligt mer sjukhusvane far. Nej det hade jag ju inte förstås. Den tanken hade inte slagit mig. Jag har nästan aldrig varit sjuk förut. Det var nog min första remiss över huvud taget. Nej förresten, jag fick en remiss när jag fick tinnitus för snart 10 år sedan. Nu skulle jag tillbaka till samma avdelning, Öron, näsa, hals. De tror att min yrsel har med öronen att göra.

Jag ringde och bönade. Och fick tid. På torsdag ska jag dit. Wish me luck. Att de häver körförbudet alltså.

Farbar bil (med ny skylt) och ägare med körförbud

 

Under besöket på vårdcetralen passade jag samtidigt

på att visa upp mitt skadade finger och fick årets

klumpigaste omplåstring efteråt. Doktor G gör det

tusen gånger bättre. Apropå tusen, jag fick tusen

spänn av försäkringsbolaget för skadan. Alltid något.

Garagebygget går framåt. Gjutar-Ove med kompanjon kom en fredagmorgon klockan sju och satte igång. Min sambo hade aldrig haft sådan koll på väderleksprognosen någonsin förut i sitt liv för regn, det ville vi absolut inte ha just denna dag. Naturligtvis började det att regna. Mot prognosernas utsago men med alla odds. För det hade ju regnat i snart en månad så varför skulle det vara uppehåll den här dagen?

Det blev, trots regn, en godkänd gjutning men Ove & co höll på till tre på natten. Då knackade de på dörren och menade att det inte gick att göra mer åt ytan i nuläget utan att de fick komma tillbaka i vår och torrslipa istället.

Svårt att slipa betongplattan i regnet

Trots den, enligt Ove, dåliga finishen tyckte vi att vi hade fått världens snyggaste betongplatta vilken möjliggjorde fortsatt bygge. Äntligen skulle själva huset komma på plats och det var riktigt roligt. Med hjälp av farsan lyckades vi på fem timmar resa alla väggarna. I regn förstås. Trodde ni det var något annat väder? Nu följer en massa finlir som G kan pula med själv på dagarna och sen kommer grannen till undsättning med sin lastbilskran och lyfter takstolarna på plats. Det är så spännande!

Väggarna kommer på plats och jag har visst varit med och byggt!

Utan mig hade det inte blivit något alls. Faktiskt.

Men någon ska ju dokumentera också.

 

Alla väggar på plats!

Årets julmarknader är över. Resultatet är godkänt och lugnet är åter infunnet. Nu fattas bara att jag tar kontakt med de negligerade butikerna som ville sälja mina grejer. Frågan är om de fortfarande är intresserade efter min försummelse. Jag klandrar dem inte.

Julmarknad i Wadköping. En del av mitt bord.

Å så har jag upptäckt ett vegetariskt julbord i Örebro! Dit ska vi nästa tisdag. Jag hittade en ledig kväll i min sambos arbetsschema och bokade snabbt in oss på Rosengrens skafferi.

Det mullrar i skogen. Mittemot oss har vi en ogenomtränglig slyskog. En vanvårdad, före detta vacker fårhage. Jag minns den från barndomens utflykter till Getingedalen. På 30 år har hela härligheten vuxit igen men nu kör skogsmaskinerna för fullt. Dygnet runt. Och de kommer allt närmare. Det går väl aldrig att återställa den vackra fårhagen men djungeln försvinner förmodligen. Det är så roligt när det händer saker i dalen.

Ur led är tiden. Födelsedagspenséerna från mars blommar ännu.

 

Årets favoritglögg

 

Nya TV-fåtöljen blev en hundfavorit. Här ligger hon och kollar Animal Planet.