Kajans

Åkerby skulpturpark finns inte mer. Hade bestämt att göra en utflykt dit med våra sommarfritidsbarn men när vi kommer dit så inser vi att det inte finns mycket kvar av skulpturparken. Några större och fasta installationer stod dock kvar, miljön är fortfarande otroligt vacker och sjön med badplatsen låg där den alltid brukar ligga så utflykten var trots allt lyckad. Tur för mig.

Sommarfritids är en jävla bra arbetsplats. Lugna sköna dagar och få barn. Utomhus och bad vid bra väder. Det var nog nån gång på 80- eller början av 90-talet som jag la grunden för mitt intresse för fritids. Då sommarjobbade jag på dagkollo och bättre jobb får man leta efter. Nästa sommar kanske jag inte ska ha nån semester alls eftersom jag vill spara semesterdagarna till en eventuell långresa hösten 2009. Tanken känns inte särskilt jobbig.

Apropå semester, om några timmar har jag det. Sex veckor.

Å så var det problemet med grannens hundar... jag tror inte att de vet att deras tre hundar står i hundgården och skäller oavbrutet när de åker hemifrån. Å hur berättar man det på ett bra sätt när man har grannar som närmast beskrivs som... folkilskna? Vi laddar för ett försiktigt samtal. Inte bara för friden och nattsömnen i dalen utan även för hundarnas skull. Hur mår en hund som skäller och ylar ovabrutet i flera timmar?