Hälsoprojekt (eller Vad var det jag sa?)

Fick ett erbjudande. Nappade. En helrenovering för en ringa summa. Via jobbet skulle jag få coaching, kostrådgivning och träning. Tolv möten med olika experter under en månads tid. Coaching är alltid nyttigt. Det skadar inte att reflektera över vem man är, vad man gör och hur man tänker. Kostrådgivning likaså. Och träning... Eftersom jag har valt bort träningen under hösten till förmån för keramiken så är jag i ovanligt dåligt kondition. Snart väntar den roliga vinterträningen (jo men den är faktiskt rolig) och då vore det ju kul om man inte dog första passet. Dessutom är jag vän av variation så om min personlige tränare Mums kan få mig att hitta ytterligare en alternativ träningsform så tackar jag för det. Fast det beror på vad det kostar. Å ena sidan har jag bestämt mig för att träning inte får kosta mer än kläderna och utrustningen, jogga är ju gratis, men å andra sidan så joggar jag inte så ofta som jag egentligen vill. Därför kanske jag ska betala några hundra så att jag faktiskt utför någon slags träning. Vi får se hur det blir.

Coachen ger mig verktyg att hantera jobbiga saker. Bemästra irriterande tankar. Värdera mina förmågor och oförmågor. Frågan är inte hur man har det utan hur man tar det sa hon. Först lät det som en sliten cliché men sen insåg jag hur rätt hon hade. Hädanefter ska jag inte fråga folk hur de har det utan hur det tar det. Det är ju betydligt mer intressant. Om jag själv får frågan så tvingas jag ju faktiskt att tänka till. Sen sa hon att jag inte är mina tankar. Bara för att jag tänker lat lat lat lat så behöver jag inte vara det. Hon vet inte hur fruktansvärt lat jag kan vara. Och hur skulle hon kunna veta det? Jag har ju bara vågat berätta hälften. Hur ska hon då kunna hjälpa mig? Nästa träff ska hon lära mig att meditera säger hon. Spännande.

Kostrådgivaren säger att jag ska tugga längre. Jösses. Det känns skitfånigt att tugga på något som liknar soppa redan efter 10 tuggor. Sen frågade hon varför jag äter så mycket. Jag kommer inte på något annat svar än att det är så jävla gott. Tror ni att hon godtar det svaret? Jag har fyra dagar på mig att tänka ut ett annat svar.

Men. Ändå. Vad var det jag sa? Nu står det stilla i verkstan. Jag varken orkar eller hinner både motionera och vara i verkstan. Jag måste sluta jobba helt enkelt. Jag säger som Loranga: Arbeta? Vem ska då vara hemma och lyssna på popmusiken? Jag bara frågar?


Nyheter

Nya TV-bänken är på plats. Vi måste dock lösa sladdinfernot:




Här kommer några bilder på mitt nya hår:


Sideshow Bob


Musse Pigg


Island Land Mad Man

Det halsonda övergick i bondförkylning. Tack och lov utan att bli hängig och febrig. Med nässpray, ipren och noskapin kan man komma igenom en förkylning utan större mankemang. Den här helgen jobbar G så jag tillbringar den med mig själv och mina beting. Under fredagkvällen umgicks jag med mina festligaste arbetskamrater runt ett bord till bredden fyllt med ost, kex och vin. Helger kan starta på ett sämre sätt.

Senast sedda filmer: The Incredible Hulk (inte mitt val) och American Crime (bra film) fast under den sistnämnda ringde telefonen och så fort jag hade svarat så ångrade jag mig. Det var S, mannen som tar 90 minuter på sig att fråga om G är hemma. Helt hopplös människa! Förresten såg jag Barnhemmet i somras. Skaplig.

Inte för att G har slutat röka, han sa att han skulle det den 1 oktober, men jag tror att han har börjat tuggträna. De små rackarna ligger överallt i huset:


Tuggummi på handfatet


Tuggummi på köksbänken



Måste prova en lista

Nedanstående lista hittade jag i min kusins blogg. Jag bestämde mig för att kopiera den och känna hur det känns att blogga på det här sättet. Och varför vissa bitar blev feta och vissa inte kan jag inte råda över.



Ta fram mobilens adressbok och var ärlig nu....



- Har du pussat nummer 2?
Nej men jag skulle kunna göra det i samband med ett bus. (63-årig manlig nära och god kollega)

- Vad har du för relation med nummer 20?
*Arbetskamrat. Idrottslärare.


- Är nummer 18 söt?

Klart fiske-christer är söt!


- Vad var ditt första intryck av nummer 13?

Risiga tänder.

- Gillar du nummer 14?
På sätt och vis. Döper man om sig efter staden man bor i så måste man ju iallafall tycka att det är en kul typ.

- Har du träffat nummer 3 den senaste månaden?

Ja, så sent som imorse. Samma 63-åriga manliga kollega som ovan.

- När ska du träffa nummer 25 nästa gång? 
Det beror på hur man ser det. Gs jobbnummer. Hans arbetsplats vet jag inte när jag ser nästa gång, det brukar bli nån gång i månaden, men Mr G himself ligger bakom mig i soffan så det blir väl när jag har svarat färdigt på alla dessa frågor.


- Är du nära vän med nummer 23?

Ja. Det är min arbetsplats.

- Har du gått på bio med nummer 4?
Nej jag tror inte att hon och jag har varit på bio. Fast det skulle lika gärna ha kunnat vara så. Det kanske vi har förresten. Minns inte. Vi har lunchat en jäkla massa iallafall. Jag som student och hon som doktorand. Mrs Robot.

- Skulle du kunna gå ut med nummer 35?

Ja nästan. Om hon inte tränade hela tiden.

- Vad pratar du och nummer 5 oftast om?

Orientering.


- Skulle du kunna ge nummer 9 en kram?

Definitivt. Det har jag gjort också. En underbar kollega som bidrar till att jag trivs på jobbet. Ska dricka vin hos henne imorgon kväll. Då får hon nog en kram igen.

- Vad har du och nummer 24 för relation?
Getingedalen - mitt paradis!

- Vad skulle du vilja göra med nummer 26?
Ta en diskussion. Gs jobb.

- Vad är det bästa med nummer 8?
En helt fantastisk människa! Intelligent, humoristisk, varm, trevlig och vacker. Anledningen till att man åker till Ö-vik två gånger inom loppet av tre veckor.

- Brukar du och nummer 16 träffas?
Ja det händer! Jag var bjuden till henne på kaffekalas i somras och hon har lovat mig att sälja sina smycken bredvid mig på julmarknaden i december. Hon ska precis flytta från paradvåning till lyxvilla. Är man gift med en direktör så är man...


Rusakulan 20 september 2008

Syrran, J, Kajan, G och hunden. Syrrans kamera. Självutlösare. Här har ni oss!


Helg med halsont

Jag har så jääääävla ont i halsen. Ni vet, så där så att man inte vill svälja och hostar så fort man försöker prata. Inga andra krämpor tack och lov. Med hjälp av reliv och ipren dämpar jag det onda och dagarna blir överkomliga. Har hört att kombinationen av paracetamol (alvedon, reliv och sånt) och ibuprofen (iprenmannen och grabbarna) ska vara oslagbart när man har en infektion i kroppen. Och jag törs inte chansa.

En blåsig lördag med halsont och på diet kan ändå bli helt okej. Vi spelade backgammon, gick på bio (Arn del två) och åt tapas på Indigo. Tapasdiet, hade ni inte hört talas om det?

Syrran och J gav G ett backgammon när de var här och en sen fredagkväll efter ett antal glas vin lärde de oss grunderna i spelet. Jag hade nästan bestämt mig för att det inte gick att lära sig, eller att jag var alldeles för rastlös för att lära mig,  men kan de rastlösa amerikanerna så kan jag. Nu kan jag. Fast vi kör inte med dubbleringstärning. Än.

Söndagen är mindre blåsig och mer solig så inom kort ska jag gå ut. Morgonen ägnade vi åt mouse killing. Trots vår nyinköpta, och ganska dyra, superduper electronic musskrämma så hittade vi en rätt så stor kille i källaren. Han, eller hon, hade dock gömt sig lite klantigt bakom en kartong och därmed målat in sig i ett hörn så vi kunde med gemensamma krafter, en hockeyklubba och en golvlist döda den rackaren. Rätt så läbbigt men de har inget i vår källare att göra. Dessutom har vi blivit luttrade med tiden på landet. Det har dödats både ormar, möss och trafikskadade rådjur under åren och det är å ena sidan lika läskigt varje gång men å andra sidan har man lärt sig att hantera det. Vad säger det om mig som person? Psykopatisk?

Dessutom har vi tagit tag i vår TV-bänk. I fem år har vi levt med en liten sak från IKEA i silverfolie, begagnat inköpt av vännerna M & J som flyttade till Stockholm. Nu har vi en ny kinesisk platt TV och den lilla silverbänken har gjort sitt. Så lite möbel som möjligt och helst vägghängt. Vi är pro vägghängda möbler. Det blir så lättstädat och diskret. Ett par ekskivor inköptes och några konsoller. Dessa ska lutas och få en snygg ljus finish för att matcha övriga rummets möblemang. Varför i så fall köpa dyra ekskivor? Jo, för det hårda och tåliga träslagets skull.

Old solution. Jag gillar särskilt lösningen med den
turkosa golvkudden som har fått agera bord till antennen.


New solution coming up. Matrummet får agera målarverkstad i brist på lämpliga
utrymmen. Nästa stora projekt by the way. Biggus garage med tillhörade verkstad.


Eller förresten, vi har ju ingen TV.

Nu ska jag gå ut en stund. Det är ju faktiskt ganska fint väder. Man kan ha ont i halsen ute också.

Där fick jag...

Jag skulle aaaaaaaldrig ha skrivit att jag är frisk, hel och allt det där. Idag har jag råont i halsen. Vill inte svälja. Svårt att prata. Fan.

Fredagsmail!

FREDAG
fredag
F-r-e-d-a-g

I love it.

Igår såg jag Sex and the City. The Movie. Ungefär som TV-programmen. Jag tror SATC gör sig bättre i 30 minuter än i 2,5 timmar.

Det här blir nästan som de gamla fredagsmailen. Coolt. Det var ju så det startade för över 10 år sedan. Det här är faktiskt fredagsmail fast i en modernare form. Same shit. Jag skriver dravvel, ni läser och raderar. Eller bara raderar.

Helgen är öppen. Mums. Vill helst bara gå här och skrota, fixa och pula. Inne och ute. Kanske bio. Lite betonggjutning. Umgås med G. Nu har det börjat hända grejer med hans knä. Äntligen! Börjar förmodligen jobba på måndag igen.

Förhoppningsvis sista helgen med pittilotter. På måndag ska jag träffa min afrikanska jesus. Hon som ska rädda mig. Eller mitt hår. Spännande!



Här har ni mig, fotot är 10 minuter gammalt. Glad, nöjd, frisk, hel, skitdåligt tränad och lite småfet. Fast, som jag skrev förra gången, nu dietar jag så det är bara en tidsfråga innan jag är nere på normal-BMI igen. Jag har karaktär när jag måste. Sommarens svullande av rabarberpaj, chips, vin, god mat, mera vin, cocostoppar, mera mat, smågodis, öl och ostkrokar har satt sina spår. Jag som trodde att det var hälsokost.

Vardag igen

Kalasveckan när syrran och J var hemma på besök är över. Istället för att vara en simpel grå höstvecka så blev vecka 38 rena glädjeämnet. Hösten som annars kan vara rätt slätstruken och utan större intressanta händelser och högtider fick ett rejält uppsving som jag kommer att leva på ett tag. Och sakna.


Syrran & J

Igår lämnade amerikanerna Örebro och G, jag och mina päron gjorde en utflykt till Julita. Där var det äppelhelg och vi gjorde vårt bästa för att lära oss allt om äpplen. För att slippa betala entréavgift kunde man baka en äppelpaj och delta i äppelpajstävlingen vilket min far nappade på. Som nybliven pensionär gäller det att spara på örena och kan man baka sig in på ett ställe så gör man det. Det var en jävla tur att vi inte vann för när vi åt upp våra pajer efteråt så konstaterade vi att de kanske inte var så märkvärdiga. Kanske för att de var gjorda på Kungsörnens kakmix...


Äppelpajstävling i Julita

Det tog drygt fem år för mig att byta ut min töntiga reklamryggsäck mot något snyggare. Under hela denna tid har jag tänkt att jag inte behöver ha ryggsäck som jobbväska längre eftersom jag cyklar så sällan. Dessutom är det så FUL. Tack och lov gick den nyligen sönder och det fick mig att göra slag i saken. Fem jävla år. Hur lång kan en tumme bli och hur svårt var det egentligen?

Då G fortfarande inte kan jobba på grund av sitt onda knä har han ägnat en hel del tid framför datorn. Detta har resulterat i en ny hemsida och blogg. För er som vill läsa om hans perspektiv på tillvaron finns den att tillgå här.

Helsicke vad jag har gått upp i vikt. Nu blir det diet.


Höst?

Jag tror att sommaren är slut. Igår hittade jag mitt första eksem och G såg första musen sen i vintras.


A tribute to...


A tribute to Pittilott-Greta

Prioritet nr 1

Min syster med sambo är hemma i Sverige på visit. Jag prioriterar henne framför allt annat. Till och med bloggen.

Grattis Thomas!

Onsdagen, dagen då jag borde ha gratulerat Thomas på 40-årsdagen, såg ut så här:

06.55 - väckarklockan/Gs mobiltelefon ringer. Snosar.
07.05 - väckarklockan/Gs mobiltelefon ringer. Snosar.
07.15 - väckarklockan/Gs mobiltelefon ringer. Stänger av. Går motvilligt upp. Inser att min mobiltelefon försvann nån gång igår. VAR ÄR DEN? (Stressmoment 1)

07.50 - slänger mig i Volvon och åker till jobbet. Håller inte hastighetsgränserna. Hoppas att älgarna stannar i skogen. Tänker på att det ska bli skönt med 120 minuters egen planering under dagen.

08.04 - hastar in på jobbet och ropar GODMORGON! Kollega A frågar om jag är laddad. Vaddå? Kollega O är sjuk och du ska leka lärare idag. (Stressmoment 2-7) Glöm planeringen.

08.12 - önskar klass 3-4A god morgon och förklarar varför jag står längst fram istället för längst bak.

09.30 - hinner faktiskt dricka en kopp kaffe och ringa hem och be G leta efter min mobiltelefon. Inser att eftermiddagens planerade aktivitet blir lite krångligare då denna byggde på att jag äger en mobiltelefon. (Stressmoment 8)

13.20 - avslutar skoldagen för klass 3-4A en timma för tidigt. Trycker ut alla elever i kapprummet så att jag kan låsa och kuta ner på fritids och plocka ihop mina saker. (Stressmoment 9-10) Ringer till min egen mobiltelefon ifall den ligger nånstans på jobbet. G svarar. Han har hittat den! Dagen till ära ska jag på utbildning i stan så jag lämnar stället.

13.34 - kör ut från parkeringen och håller tummarna för att jag kommer hitta parkeringsplats utan att leta. Någon borde kunna låna ut sin mobiltelefon till mig så att jag vet var, när och hur jag ska få träffa min syster & co. (Minus 1 stressmoment)

13.52 - hittar parkeringsplats i närheten av kursstället! (Minus 1 stressmoment)

13.57 - tar två trappsteg i taget in i kurshuset och hittar rätt lokal på en gång.

14.00 - 16.30 - skitbra kurs och jag tänker inte på något annat under dessa två och en halv timmarna.

16.35 - en vänlig själ lånar ut sin mobiltelefon till mig och jag stämmer träff med syster & co. (Minus 1 stressmoment)

16.37 - går till bilen och inser att jag är på östra sidan av stan, ska till den västra och sedan vidare norrut i rusningstrafiken. (Stressmoment 8)

17.10 - kliver in på mötesplatsen före alla andra. Umgås med syster & co till klockan är 22.10 då jag fullständigt utmattad ånyo sätter mig bakom ratten.

22.35 - hänger av mig i hallen i Getingedalen. Går raka vägen upp på övervåningen och går och lägger mig. Somnar ovaggad.

Imaginary Heroes

Igår kväll visade SVT Imaginary Heroes. Det upptäckte jag av en slump eftersom vi inte längre har någon tidning. Var det någon som såg den? Min syrra har varit med och gjort den. Jag gillar den. Att inte ha någon tidning är inte bara bra för ekonomin, det har även visat sig vara bra för mitt TV-tittande. No TV is good TV enligt mig. Om jag inte kan läsa om TV så glömmer jag dessutom att titta.

Jag har en fånig liten förkylning. Var det allt? Och i så fall - var det verkligen nödvändigt? Fast, det är klart, hellre en liten snuva än en brakförkylning.

På lördag kommer syrran hem! Och James! Den årliga krocketmatchen går på söndag. Jag tror det är 20-årsjubileum i år.

Nu har jag konsulterat en frisör. Hon kommer från Afrika så det kan bli spännande.

Helgen...

...har varit regnig och grå. Som gjord för film. Och vin. Har sett Flyga Drake. Den var bra. Skönt, nu slipper jag läsa boken. Därpå följde mera vin och Morgan Pålsson - världsreporter. Den var faktiskt kul. Lite otippat. Sen såg vi The Air I Breathe och den var väl sådär. Hyfsad. Lördagskvällen avslutades med boxtömning och Buss till Italien som visades på TV. Halvtråkig.

Lite brasa och godis på det och en regnig lördag blir en lyckad lördag. Häpp!

När sen söndagen är nästan lika grå och filmerna är slut kan man baka, koka saft och laga mat och man glömmer snart att vädret suger och att det inte blev någon som helst svampplockning vilket var planerat. Fast det kanske var lika bra det. Förra svamppromenaden resulterade visserligen i lite god svamp men även tre (3) stycken fästingar.

Gs knä är fortfarande uselt trots att doktorn sa att han skulle vara i princip återställd vid det här laget. Skittråkigt.

Min förkylning kommer alldeles för sakta. Den ska ju vara över på lördag när syrran kommer!!! Kom igen nu då!

Bästa musiken just nu:
  • Gamma Ray med Beck
  • Melting Into Orange med Rebecka Törnqvist
  • Eddie Vedders soundtrack till Into the Wild

Jag tror jag håller på att bli en musikmjukis.

En helt vanlig jävla onsdag

Jag gillar Eva Dahlgren. Inte hennes musik men personen Eva Dahlgren. I synnerhet efter att ha läst hennes bok Hur man närmar sig ett träd. Den var skön på nåt sätt. Sen läste jag en intervju med henne i nån tidning och i den obligatoriska kortfrågerutan beskriver hon sina kärleksknep: Jag tänker på att den ska underhållas och jag tar aldrig min partner för given. Jag instämmer men jag blev samtidigt lite nyfiken på hur G skulle svara om han fick den frågan så jag ställer den till honom.

Kajan: Har du några kärleksknep?
G: Tja, helikoptern.

Hur var det, kvinnor är från mars och karlar är från vettet?

Så skönt, kommer hem 16.30 och har massor av energi. Får massor av skittråkiga saker gjort.

Har ätit så goda grejer från Goodstore senaste veckan. Tempeh, chilisojakorvar, falsk bacon och Veggie Cowgirl Steaks. I dessa bistra besparingstider har vi ändå valt att äta och dricka gott. Livet måste ju vara uthärdligt. Vi är inga gröt- och nudelmänniskor.

Inte för att jag tillhör det mest fåfänga släktet men nu börjar det bli en väldigt bad hair situation. Shave? Märker ni att jag slänger mig med anglosismer? Det är nog för att syrran snart är på väg hem. Eller för att det är kul.

Komsi komsi lilla förkylningen. Du skulle passa sååååå bra just nu.



Oätliga fynd från måndagens svampjakt


Smarriga fynd från samma svampjakt


Hemodlad nätmelon


Egna paprikor


Doroteablomma


Helgens begivenheter

Det var marknad, en annorlunda sådan, i Lillkyrka. Konst & Kaffe. Jag sålde keramik och betong med godkänd förtjänst. Vansinnigt trevlig tillställning om inte annat. Dessutom är det alltid nyttigt att träffa (potentiella) kunder. Jag blev inbjuden till 2009 års upplaga också. Ja tack, sa jag.


Gröna bordet


Allmogebänken


Outdoor Concrete Dept. next to Gunnels textila alster

Då G fortfarande är invalid på grund av sitt nyfixade knä så är det Kajan som står för marktjänsten. Efter dagsverket i Lillkyrka var det dags för gräsklippning och ni som sett Getingedalen vet vilka arealer vi snackar om. Helt okej om man är två men den här sommaren har vi bara varit en som kan klippa. Helt okej ändå faktiskt.
  • Jag får motion
  • Jag tänker väldigt bra under tiden
  • Jag får mycket beröm och uppskattning av G
Han har för övrigt hållit vad han lovat beträffande snällheten och rökstoppet är satt till den 1/10. Coolt. 12000 spänn är mycket pengar.

Hur som helst, plötsligt blir jag avbruten i mitt klippande av två naturliga gräsklippare. Hunden skäller som besatt och när jag vänder mig om har jag två intensivt betande hästar bakom ryggen. Sto och föl Fjording. Gamla bekanta. Bor 1 km bort. Verkar ha tagit en promenad på egen hand. Matte svarar inte i telefon och det tror jag det. Då hade Fjordingarna nog inte hunnit så här långt hemifrån. Jag knyter ett rep om halsen på mamma Fjording (Ingen match, vi är ju gamla bekanta. Eller kan det ha berott på att vi bjöd på oemotståndligt gräs?) och promenerar hem med henne. Fölet behöver jag inte bry mig om då han håller sig i mammas hasor. Det kändes som att vara ute och gå med en gigantisk, och jävligt slö, hund. Efter lite mankemang med en middagspaus mitt på vägen (Fölet skulle plötsligt dia och mamma Fjording blev orubblig. Försök att flytta på ammande häst!) och sen att hinna ut ur hagen före hästarna så kunde jag knalla hem igen. Vad förvirrad matte måste bli när hon kommer hem och hittar hästarna i hage B när hon hade stängt in dem i hage A innan hon åkte hemifrån.

Imorgon kommer det inte längre någon tidning. Jag kommer att sakna den. Den är så bra att elda med.

Förkyld?

Är jag på väg att bli förkyld? I så fall är det ovanligt bra tajming. Förutom att det var länge sedan jag faktiskt var förkyld så är anledningarna till den goda tajmingen dessa:

  • Jag hann precis nå min dead line i verkstan och har inga saker som måste göras NU.
  • Jag har inte anmält mig till några tävlingar än.
  • Jag har motionerat lite halvdant under slutet av sommaren och får således inget tråkigt avbrott i träningen.
  • Syrran kommer inte hem förrän om två veckor.
  • G är inte heller så pigg på grund av sitt knä.
  • Jag har inte semester.
  • Många andra på jobbet är också förkylda.

A - A - A -Attjo!

Äntligen!

Äntligen!
Nu har G opererat sitt onda knä och när jag hämtade honom på Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby sa han Nu börjar mitt nya liv. Börja träna igen, äta nyttigare, sluta röka och vara snäll mot dig. Man tackar. Det ska onekligen bli spännande att följa honom. Jag stöttar förstås.

Unde tiden G låg på operationsbordet, eller obduktionsbordet som han sa dagen innan och därmed avslöjade sina farhågor, passade jag på att ta en tur till Goodstore på Södermalm. Mig veterligen finns det ingen annan affär i Sverige som säljer så mycket veganmat som de. Visst är utbudet på Willys och Ica helt okej nuförtiden men Goodstore slår allt. Jag lade upp ett rejält lager med sojaprodukter och smarrig tofu.

I samma kvarter stötte jag på en annan angenäm överraskning, matbutiken för matentusiaster -  Cajsa Warg. Den var snygg, välsorterad och stor. Dessutom var man noggrann med det ekologiska, naturliga och närproducerade. My cup of tea.

På vägen hem från sjukhuset svängde vi förbi Strängnäs för att att köpa råvaror till glasyrer. Vi snackar keramik. Min lokale leverantör har kursat och till Stockholm är det så långt. Dessutom har de krånglat en gång för mycket så jag är glad att jag hittade ett alternativ närmare Örebro. Heja EDAB!

Äntligen!
I helgen är det dags för Konst & Kaffe och jag kanske slipper jobba dygnet runt hädanefter. Det ska dock bli skitkul med marknad igen.

Äntligen!
Vi skördar av gurkor, tomater, sockerärtor, rädisor, sallad, morötter, mangold, chili, paprika, örter och blommor. Snacka om närproducerat. Såååååå gott!

Äntligen!
Syrran har hört av sig och kommer hem en sväng i september. Inklusive sambo. Lovely! Jag ska hålla kalendern TOM för deras skull.

Äntligen!
Mina föräldrar är pensionärer! Grattis! Jag längtar tills det blir min tur!

Köpstopp och galenskaper

Nästa höst avser vi att resa långt och länge. Det kostar pengar. Nu ska vi spara. Alla prenumerationer är uppsagda. Kläd-, sko- och smyckesinköp endast i undantagsfall. Inredning och renovering endast vid akuta lägen. Tillfälligt tatueringsstopp och har vi tur så lyckas G sluta röka. Bara på det sparar vi ca 12000 kr på ett år.  Sedan tidigare har vi vant oss vid att släcka i alla obemannade rum och nu när kylan drar in över Dalen ska vi vänja oss vid att elda för att få ner värmekostnaderna. Kajan cyklar så ofta hon kan och med lite logistik kan vi nog få ner antalet bilresor till stan. Fast vi börjar med en riktig långkörare. En lyxtripp till The Burning Toad Festival. Vem vill missa ett sådant event? Back Stage-pass har vi också förärats med och havssviten är bokad för oss. För visst bör man besöka Örnsköldsvik så där var tredje helg ungefär?

Konst & Kaffe 30-31 augusti kl. 11-16

Gör en utflykt!

Utställare:


Maria Andersen - akvarell, akryl
Sirpa Rydell - akvarell, akryl
Sanna Pers - akvarell
Frida Pers - akvarell
Kajan - keramik och betong
Majgret Karl - träsnide
Gunnel Jakobsson - textil
Heidi Gustafsson - fleecesockor, trollsländor
Gunn Allbrand - grytlappar
Kerstin Östlund - smycken

Försäljning av kaffe och hembakt bröd.

Andra butiker i området:

  • Bison Outdoor - friluftskläder för stora och små. Lö-sö 11-16.
  • Himlagård Gardenfashion - perenner och trädgårdsinredning. Lö-sö 12-16.
  • Åsta antik. Lö-sö 11-16.
  • Åsta gårdsmuseum. Lö-sö 11-16.

Vägbeskrivning från Örebro: E20 mot Stockholm, avfart Glanshammar. Åk 7 km mot Lillkyrka. Sväng höger mot S. Åsta, 500 m grusväg. Se skylt Konst & Kaffe.

Välkommen!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0